För att öka kunskapen om på bete i skog och som på Nedervallens fäbod även strandängar så genomfördes en fältvandring för att visa på de fina naturvärden som skapas av den här typen av djurhållning. I länet vill vi också lyfta skogen som en resurs för bete och de värden som man får i det hållbara livsmedel som vi får ut av djuren som betar här.
Fäbodföreningens Carin Gisslén-Schönning visade sin fäbod i Mossviken tillsammans med Anders Johansson på Länsstyrelsen. Här fick vi se de unika platser som växt fram under ett väl hanterat bete under flera år i skogen och på en strandäng.
Under fältbesöket tittade vi på vilka växter som växer i den hävdade marken och en del om växternas krav och egenskaper. Carin berättade om och visade de restaureringsinsatser som gjorts på fäboden och vilka insatser som behövs för att få en unik mångfald. Bland annat skogliga åtgärder och bete för att behålla de nu öppnade markerna.
Fäboden är typisk för en utskiftad fäbod efter laga skifte. En fäbodvall med sina stugor som var igenvuxen sedan 60-talet och steg för steg återtaget bete sedan 90-talet.
Carin har haft inlånade får och kor sedan början av 90-talet och har nu endast en liten grupp fjällkor. Från början var det inget bete alls, nu är det ca 6 hektar bete.
Här finns både naturbetesmarker, igenlagda åkrar och icke godkända skogsbeten i ett inhägnat område. En typisk återupptagen fäbod i södra Hälsingland.
Många intresserade kom och lyssnade och vandrade. Flera representanter från skogsbolag men också många med egen mark som funderar på att låta djur beta på deras mark.
Anders berättade om flera växter och gräs som kan betraktas som ”vanliga” men som visar på en fin biologisk mångfald. Prästkragar och tuvor av stagg som exempel.
Vi fick också besök under dagen av Radio Gävleborg som gjorde reportage om fältvandringen och det viktiga arbetet som görs på dessa.
Dagen var ett samarbete med Gävleborgs Fäbodförening