Hofors

Hofors kommun har tagit fram en lokal handlingsplan för arbetet med livsmedelsstrategin. De har satt upp en projektgrupp och fyra arbetsgrupper som jobbar med de strategiska områdena, regler & villkor; konsument & marknad; kunskap & innovation samt livsmedelsberedskap.

Arbetet med en lokal handlingsplan påbörjandes under våren 2020 och planeras att presenteras i april 2022. En tids- och aktivitetsplan kommer beskriva när olika uppgifter måste vara slutförda för att hålla uppsatta mål i handlingsplanen, den sträcker sig över hela handlingsplanens tidsperiod 2018–2030. Planen kan också underlätta för att se om tilldelade resurser är tillräckliga eller om det behöver justeras.

Innovation

Hofors har sedan 2009 byggt upp relationer med forskningen runt energissytem vid Högskolan i Gävle. Utgångspunkten har varit att adressera hållbarhetsutmaningar utifrån den lokala samhällsstrukturen med industri och samhälle i nära symbios.

Restvärme har varit det område där man hittat stora möjligheter till synergier och man har identifierat en lång rad tekniska utmaningar som man tillsammans med akademin har adresserat för att kunna ” skörda” industriella restvärmeströmmar. Även avsättningen för restvärme har varit i fokus för Hofors. Här kom tidigt livsmedelsproduktion in i bilden.

2013 genomfördes en undersökning kring dessa möjligheter av HiG och Ovako och sedan dess har utvecklingen resulterat i att Hofors Kommun byggt upp en växthusanläggning och att man tillsammans med HiG har en rad utvecklingsprojekt på området klimatstyrning i växthus som i sin tur resulterat i ett stort intresse från andra universitet och även kommersiella odlingsföretag.

När det gäller växthusproduktion är det en forskargrupp vid HiG som har ledande kunskaper kring hur man kan styra flöden av tempererad luft på ett exceptionellt kontrollerat sätt. Med den effektivitet som kan uppnås minskar behovet av värme från primärproduktion och tekniken skapar förutsättningar för att istället nyttiggöra s.k. lågtempererade restvärmeflöden som idag till stora kostnader kyls ner för att sedan återgå till recipienter. 

Med detta som utgångspunkt så har HiG erhållit finansiering från EIP som administreras av Jordbruksverket för att testa tekniken i växthuset i hofors. Man har på HiG även erhållit finansiering från ERUF och Region Gävleborg för att undersöka möjligheterna för regionens teknikföretag att vara med för att lära och utveckla affärsområden kopplat till de möjligheter som uppstår genom tekniken.

De båda projekten har nu utvecklat en världsunik möjlighet för regionen att etablera världsledande forskning och en testmiljö för cirkulär hållbar produktion av fisk, skaldjur, frukter och grönsaker i ett symbiotiskt system baserat på restvärme. Den mest energikrävande produktionen i växthusmiljöer är tropiska grödor och varmvattenlevande fisk. Det är också en teknik som inte ännu utformats för växthusproduktion ur ett energisystematiskt och biologiskt perspektiv. 

Nu har HiG upprättat kontakter med Umeå Universitet (UMU) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) för ett nytt tvärvetenskapligt testcenter för det man kallar för BIORAS teknik. BIORAS är en teknik som används i naturligt tropiska miljöer idag för produktion av framförallt s.k. jätteräkor men även för andra fiskar och grödor. BIORAS är ett cirkulärt produktionssystem där matavfall och andra biomassor utgör insatsvaror i ett industriellt processystem med bioreaktorer, bassänger och odlingsbäddar som i symbios producerar dessa livsmedel. Genom att nu sammanföra biomolekylär forskning från UMU och forskningen på aquakulturer vid SLU med forskningsgruppen för energisystem vid HiG utformas ett tvärvetenskapligt forskningsteam som tillsammans med världsledande kompetens från en konsult i Brasilien (Sergio Zimmerman) bildas ett starkt kompetensnätverk. Målet är att etablera en nationell testbädd i växthuset i Hofors.

Ett nytt recept för skolmåltider

Som ett resultat av dessa initiativ kring växthusen och det Science center som nu etableras i Hofors så har Kommunen blivit utvald som en av fyra kommuner i ett s.k. missionprojekt hos Vinnova där Livsmedelsverket är projektägare. Projektet heter ”ett nytt recept för skolmåltider” och ska resultera i att de fyra utvalda kommunerna på sikt bildar en internationell demonstrator för hur skolmåltiderna kan utvecklas för att stödja de globala hållbarhetsmålen. 

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.